Hej igen. Jag menade inte hej då, jag menade på återseende. Fy fan vad bloc party är bra. Man glömmer bort när man inte lyssnar på dom. Men sen så exploderar allt! BOOM.
Ska ta med Mik på en cigarett nu. Ja, jag vet att vi skulle sluta, men det gjorde vi inte. Vi är vuxna och vi kan inte... ha!
Mitt hår är ganska långt nu. Det är också lite lockigt. Vet inte riktigt vad jag tycker om det, kanske ska investera i en plattång? Har ju endast en locktång till luggen liksom. Kanske kanske.
Jag vill sjunga massor, hela tiden men det gör jag inte. För jag blir så generad om någon lyssnar. Har inga problem att sjunga med till musik men oj, utan blir det så läskigt så. Dessutom så kan jag knappt sjunga längre. Jag röker för mycket och sjunger för lite, förstår ni då?
Nu börjar jag bli lite trött känner jag. Eller jag har varit trött hela dagen i och för sig.Vi kom nämligen inte i säng igår förrän klockan fyra imorse. Datorn höll på att fåna sig förstår ni.. "critical error, can not detect the harddrive" såattehhhh, vi fick formatera om hela alltet!
Aja, godnatt tror jag.
söndag 23 januari 2011
Söndag [21:56]
Känner att det kanske är en liten deppvecka på G. Fast jag vill inte, så det så. Det kanske bara är söndagsdeppen som kryper sig på. Eller måndagsdeppen som kommer lite för tidigt. Plus mensdepp. Deppdeppdeppdepp. Roligt ord det där egentligen; depp. Säg det flera gången så förstår ni.
Nu är det lilla laaaff på spotify. Bara hip hopish på listan idag. Eller ja, just nu i alla fall. Ja, om man nu kan kalla al fadji för hip hopish... Men det är till hip hopish bakgrund i alla fall! Kim snackade om nån "näääk". Men orkar inte med nytt just nu. Nu blir det snook, svett och tårar för hela slanten!
Jag måste få uttrycka mitt gillande för Alex Schulman. Han är så jävla bra. Allt han gör är bara äckligt bra. Till skillnad från många andras åsikter så tycker jag att "alla får plus" är den bästa bloggen han haft. Den är helt fantastisk.
Alex Schulmans nya blogg får: +++++
Vill också uttrycka mitt gillande för Per Morberg. Jag struntar i om han ser ut som en seriemördare, han är fantastiskt rolig och han har sån självdistans.
Mik och jag kollade på The Hurricane igår kväll. Jag blir alltid rörd av den filmen, sett den två gånger förr. Den här gången började jag dock inte gråta, det är kanske bra. Den är så sorglig. Fast, jag börjar ju grina om jag kollar på dumbo. Den är riktigt sorglig faktiskt. Menar på delen där hans älskade mami får vara i den där lilla vagnen och så tittar snabeln ut... Nej det funkar liksom inte, det är som att hela världen slås i små små spillror.
Inte så konstigt att jag inte sett den på cirkus fyra år.
Vi har varit hemma hos mamma idag i Kista. (Vi= Mik, jag & barnen). Farmor var där också. Och Kim. Och mamma. Och Twiggy såklart! Mamma gjorde jättegod lasagne och glassbomb till efterrätt, till barnens förtjusning ofc.
Mik skjuter folk på tv'n och jag sitter här som en annan fredlig skribent liksom. Skjuta saker i all ära, men ikväll kliade det i fingrarna, räckte inte med att lösa fyra korsord idag... Måste skriva mera mera mera! Han skjuter inte alls folk förresten, han skjuter, ehm, typ grässhoppor? Nasty.
Lyssnar på Mange Schmidt. Jag tycker om den där gömma mig låten. den talar till mig. Fråga mig inte varför för det vet jag ej, den är bara väldigt bra. Texten är ju egentligen inget märkvärdigt, men det är väl lite det kanske. Inget djupt tjafs utan det bara är. Ta det som det är. Det är fint.
Hej då.
Nu är det lilla laaaff på spotify. Bara hip hopish på listan idag. Eller ja, just nu i alla fall. Ja, om man nu kan kalla al fadji för hip hopish... Men det är till hip hopish bakgrund i alla fall! Kim snackade om nån "näääk". Men orkar inte med nytt just nu. Nu blir det snook, svett och tårar för hela slanten!
Jag måste få uttrycka mitt gillande för Alex Schulman. Han är så jävla bra. Allt han gör är bara äckligt bra. Till skillnad från många andras åsikter så tycker jag att "alla får plus" är den bästa bloggen han haft. Den är helt fantastisk.
Alex Schulmans nya blogg får: +++++
Vill också uttrycka mitt gillande för Per Morberg. Jag struntar i om han ser ut som en seriemördare, han är fantastiskt rolig och han har sån självdistans.
Mik och jag kollade på The Hurricane igår kväll. Jag blir alltid rörd av den filmen, sett den två gånger förr. Den här gången började jag dock inte gråta, det är kanske bra. Den är så sorglig. Fast, jag börjar ju grina om jag kollar på dumbo. Den är riktigt sorglig faktiskt. Menar på delen där hans älskade mami får vara i den där lilla vagnen och så tittar snabeln ut... Nej det funkar liksom inte, det är som att hela världen slås i små små spillror.
Inte så konstigt att jag inte sett den på cirkus fyra år.
Vi har varit hemma hos mamma idag i Kista. (Vi= Mik, jag & barnen). Farmor var där också. Och Kim. Och mamma. Och Twiggy såklart! Mamma gjorde jättegod lasagne och glassbomb till efterrätt, till barnens förtjusning ofc.
Mik skjuter folk på tv'n och jag sitter här som en annan fredlig skribent liksom. Skjuta saker i all ära, men ikväll kliade det i fingrarna, räckte inte med att lösa fyra korsord idag... Måste skriva mera mera mera! Han skjuter inte alls folk förresten, han skjuter, ehm, typ grässhoppor? Nasty.
Lyssnar på Mange Schmidt. Jag tycker om den där gömma mig låten. den talar till mig. Fråga mig inte varför för det vet jag ej, den är bara väldigt bra. Texten är ju egentligen inget märkvärdigt, men det är väl lite det kanske. Inget djupt tjafs utan det bara är. Ta det som det är. Det är fint.
Hej då.
lördag 22 januari 2011
Lördag.
Igår var jag på arbetsintervju. Och så spydde jag nästan. Hoppas jag inte är sjuk på riktigt utan att det bara var nervigt. Vilket det var, kan jag lova.
Intervjun var på karolinska sjukhuset. Så när jag väl var där gick jag upp till WHO center där Eva jobbar. Eva är bästa Cajsas mami. Eller moderskepp som Cajsa skulle säga.
Här är allting som vanligt, barnen spelar xbox, Mik får hjälpa till, Johnny vägrar att äta sin mat. Eller ja, enligt honom själv så glömmer han att äta. Väldigt sött.
När jag vaknade imorse så grät jag. Jag önskar att jag kunde komma ihåg vad jag drömde som fick mig att gråta. Hmm. Mik brukar drömma att jag är otrogen, det känns inte så bra. Men, det är ju faktiskt bara drömmar. Men man känner sig liksom lite taskig ändå, jag menar för att man var så elak i hans dröm. Förstår ni?
Igår hälsade jag också på min kära syster på hennes jobb och hjälpte till med gullhundarna. Eller horhundarna som hon och hennes kollegor kallar dem. Jag fick ta två labbar, en whippet och en ehm.. Fideli! haha, vet inte vad hon var för ras. Nån slags jakthund. Egentligen skulle jag haft en Opus istället för en Mango, men Opus blev hämtat av sin matte eller husse. Sen blev jag helt gangraped av tre mopsar. Stibor, Gösta och...Tore? Tror jag. Väldigt sött.
Nu måste vi gå till tunnelbanan tror jag. Vi ska lämna barnen till deras mamma. Och sen få tillbaka dom imorgon. Väldigt onödigt. Menmen whatever.
OVER&OUT
Intervjun var på karolinska sjukhuset. Så när jag väl var där gick jag upp till WHO center där Eva jobbar. Eva är bästa Cajsas mami. Eller moderskepp som Cajsa skulle säga.
Här är allting som vanligt, barnen spelar xbox, Mik får hjälpa till, Johnny vägrar att äta sin mat. Eller ja, enligt honom själv så glömmer han att äta. Väldigt sött.
När jag vaknade imorse så grät jag. Jag önskar att jag kunde komma ihåg vad jag drömde som fick mig att gråta. Hmm. Mik brukar drömma att jag är otrogen, det känns inte så bra. Men, det är ju faktiskt bara drömmar. Men man känner sig liksom lite taskig ändå, jag menar för att man var så elak i hans dröm. Förstår ni?
Igår hälsade jag också på min kära syster på hennes jobb och hjälpte till med gullhundarna. Eller horhundarna som hon och hennes kollegor kallar dem. Jag fick ta två labbar, en whippet och en ehm.. Fideli! haha, vet inte vad hon var för ras. Nån slags jakthund. Egentligen skulle jag haft en Opus istället för en Mango, men Opus blev hämtat av sin matte eller husse. Sen blev jag helt gangraped av tre mopsar. Stibor, Gösta och...Tore? Tror jag. Väldigt sött.
Nu måste vi gå till tunnelbanan tror jag. Vi ska lämna barnen till deras mamma. Och sen få tillbaka dom imorgon. Väldigt onödigt. Menmen whatever.
| Här är jag i alla fall. För ett år sen kanske. |
OVER&OUT
torsdag 20 januari 2011
"I wanna go hooome..." Oh wait, I am home!
Alla är så duktiga på att uppdatera sina bloggar... Men inte lilla jag. Eller alltså, stora jag. Såg en nytagen bild på mig. Den var inte så fin.
Läste i aftonbladet om en tjej som heter Ia (precis som min handläggare på AF) som gick ner 40 kg aldeles själv. Hon hade tydligen försökt jätte länge med dieter och så men det fungerade aldrig. Men sen så var hon så klyschig att hon insåg att hon skulle fokusera på att hon inte skulle gå ner i vikt för att andra skulle acceptera henne, utan hon skulle göra det för sin egen skull. SMART. Det fattar väl vem som helst?
MEN, tänkte jag då, även om man vill gå ner i vikt för att andra ska acceptera en så gör man väl det för sig själv ändå? Om man verkligen bryr sig så mycket om att andra ska acceptera hur man ser ut, och sen blir skitglad när andra väl gör det efter att man gått ner X antal kilo... Då har man väl gjort det för sin egen skull, eller?
Nog om det. Eller, om hennes aftonbladet utfläkning i alla fall. Jag och Mik ska försöka köra med dom där shakes grejerna igen. Men det är svårt, speciellt när vi har barnen. För då måste vi ju ändå ha mat i huset. Och liksom, vi gillar mat! Inget fel i det kan man tycka, men just nu är det så. I alla fall för mig. Jag har alltid tyckt om mat. Min familj märkte det när jag var liten och tyckte väl att jag skulle bestämma hur mycket jag skulle få äta. Vilket väl var snällt, men kanske inte helt genomtänkt. För då var jag ju överviktig redan från start. (Samma sak händer för min lillebror, stackarn). Nu är det inte så att jag sitter och beskyller mina föräldrar för detta, men det ligger ju ändå där bakom! Jag vet att jag är vuxen och inte ska gnälla, men lite kan jag väl få göra det?
Jag är fullt medveten om vad mitt problem är, varför jag inte kan gå ner i vikt; jag har en väldigt svag vilja. I have no character. Jag vill vara som jag var för ca. fem (oh jävlar vad längesen ändå) år sedan. Alltså inte smal, men inte som nu i alla fall. Kan ju bifoga då och nu bilder.
Läste i aftonbladet om en tjej som heter Ia (precis som min handläggare på AF) som gick ner 40 kg aldeles själv. Hon hade tydligen försökt jätte länge med dieter och så men det fungerade aldrig. Men sen så var hon så klyschig att hon insåg att hon skulle fokusera på att hon inte skulle gå ner i vikt för att andra skulle acceptera henne, utan hon skulle göra det för sin egen skull. SMART. Det fattar väl vem som helst?
MEN, tänkte jag då, även om man vill gå ner i vikt för att andra ska acceptera en så gör man väl det för sig själv ändå? Om man verkligen bryr sig så mycket om att andra ska acceptera hur man ser ut, och sen blir skitglad när andra väl gör det efter att man gått ner X antal kilo... Då har man väl gjort det för sin egen skull, eller?
Nog om det. Eller, om hennes aftonbladet utfläkning i alla fall. Jag och Mik ska försöka köra med dom där shakes grejerna igen. Men det är svårt, speciellt när vi har barnen. För då måste vi ju ändå ha mat i huset. Och liksom, vi gillar mat! Inget fel i det kan man tycka, men just nu är det så. I alla fall för mig. Jag har alltid tyckt om mat. Min familj märkte det när jag var liten och tyckte väl att jag skulle bestämma hur mycket jag skulle få äta. Vilket väl var snällt, men kanske inte helt genomtänkt. För då var jag ju överviktig redan från start. (Samma sak händer för min lillebror, stackarn). Nu är det inte så att jag sitter och beskyller mina föräldrar för detta, men det ligger ju ändå där bakom! Jag vet att jag är vuxen och inte ska gnälla, men lite kan jag väl få göra det?
Jag är fullt medveten om vad mitt problem är, varför jag inte kan gå ner i vikt; jag har en väldigt svag vilja. I have no character. Jag vill vara som jag var för ca. fem (oh jävlar vad längesen ändå) år sedan. Alltså inte smal, men inte som nu i alla fall. Kan ju bifoga då och nu bilder.
![]() |
| NU >.< |
![]() |
| DÅ :) |
söndag 26 december 2010
Jahapp... Det var den julen!
Mik sitter och spelar "crackdown 2" och jag sitter vid datorn. Det har vi sysslat med sedan halv ett tiden och nu är klockan halv fyra! Myselimys!
Kollade på sista avsnittet av "Ung & Bortskämd" för en stund sen... Go Daniel! "So fashion". Men jag måste få uttrycka min avsky... Den där "Paulina", vad är det som är problemet? Hon verkar lite smått bakom flötet. Hon kommer aldrig på några egna idéer, hon apar ju bara efter alla andra? Sure, you can't always be an original, men come on people! Hon kan ju för f*n inte ens tänka egna tankar? Dessutom så tror jag att hennes pappa är lite... hmm. mja, special kan man väl säga. Daniel var (är!) en värdig vinnare enligt min åsikt. Men nog om det!
Egentligen så har det inte direkt hänt mycket sen sist jag skrev.. Eller, det beror sig kanske på, när skrev jag sist? Haha, helt out of touch med den här bloggen. Om jag inte skrev det sist, så gör jag det nu, jag har skaffat mig ett litet jobb på Wasa vaccination. Fast nu känner jag att jag har skrivit detta förut. Fast det kanske inte var här? Jaja, who cares.
Har suttit och kollat igenom lite gamla bilder på bilddagboken, www.didderson.bilddagboken.se, och haft lite nostalgi times. Insåg under detta tittande att jag var dum i huvudet som tyckte att jag var jättetjock. För om jag får säga det själv så är det nu jag är "jättetjock". Fast å andra sidan så kan det ju alltid bli värre!
Jag bjuder på en då och nu bild så kanske ni ser vad jag menar.
Kollade på sista avsnittet av "Ung & Bortskämd" för en stund sen... Go Daniel! "So fashion". Men jag måste få uttrycka min avsky... Den där "Paulina", vad är det som är problemet? Hon verkar lite smått bakom flötet. Hon kommer aldrig på några egna idéer, hon apar ju bara efter alla andra? Sure, you can't always be an original, men come on people! Hon kan ju för f*n inte ens tänka egna tankar? Dessutom så tror jag att hennes pappa är lite... hmm. mja, special kan man väl säga. Daniel var (är!) en värdig vinnare enligt min åsikt. Men nog om det!
Egentligen så har det inte direkt hänt mycket sen sist jag skrev.. Eller, det beror sig kanske på, när skrev jag sist? Haha, helt out of touch med den här bloggen. Om jag inte skrev det sist, så gör jag det nu, jag har skaffat mig ett litet jobb på Wasa vaccination. Fast nu känner jag att jag har skrivit detta förut. Fast det kanske inte var här? Jaja, who cares.
Har suttit och kollat igenom lite gamla bilder på bilddagboken, www.didderson.bilddagboken.se, och haft lite nostalgi times. Insåg under detta tittande att jag var dum i huvudet som tyckte att jag var jättetjock. För om jag får säga det själv så är det nu jag är "jättetjock". Fast å andra sidan så kan det ju alltid bli värre!
Jag bjuder på en då och nu bild så kanske ni ser vad jag menar.
![]() |
| Då- Inte särskilt stor. |
| Nu- Vill jag knappt se mig själv i en spegel, tack! |
söndag 12 december 2010
Jag går på glödande kol
Nu har mina fötter slutat göra ont! Great success. För er som inte vet så har jag införskaffat mig ett timjobb. Var då undrar ni uppheatsat då. Det skall jag tala om för er, det är på Wasa vaccination/City Akuten på holländargatan. Där tar jag emot folk och berättar hur dom ska göra med att skriva in sig på datorerna och lite sådant. Så, jag står alltså upp cirkus åtta timmar i streck. (Herrejesus vad osäker jag blev på stavningen nu då, streck?sträck? whatsup liksom! Så går det när hjärnan jobbar på engelska^^) Och jag tänker inte dela upp texten i stycken för jag orkar inte sådetså! I'm a rebel^.^ Idag har vi städat, eller ja... Litegrann i alla fall! Började morgonen med något som är hemligt, sen duschade vi... Sen så stannade produktiviteten känner jag, Mik spelade fallout och jag pillade på datorn i ca.... fyra timmar kanske? Sen var det dags för tvättstuga, och Mik gick ner som en duktig karl och fixade, jag ställde mig och skulle diska... Men på något sätt så tyckte vi att det var mer urgent att slå in ungarnas julklappar som ändå inte ska öppnas förrns den 27'e. Men det är lite så vi pippar här i kuknästornet! Oh! Jag måste dela min uppspelthet med er kära medmänniskor, Maria Montazami (stavning?) är för bra. Åh du bästa reklamfilmen jag någonsin sett (ja, förutom postbanken såklart!). Mums är allt jag kan säga.
Imorgon ska jag och Birgitta (min chef) ha ett samtal. Ordet utvärdering nämndes om jag inte missminner mig. Jag är lagom nervös. Hoppas dom tycker att jag behöver vara där på dagtid framöver. Fast jag kanske kan få en stol! Jag och Mik pratar om att vi måste spela igenom Halo reach. Men vi båda finner det ganska dull. Men men vi måste så att vi kan lämna tillbaka och byta mot ett annat spel. Sådant är bra. Att man kan göra så menar jag.
Nejnej, nu ska jag fråga mannen om han kanske är intresserad av att titta lite mer på Big Bang Theory.
Over&out!
| Kastar upp en bild som jag tog för cirkus en månad sedan! |
torsdag 2 december 2010
HEJ IGEN!
Fy fan vad jag är dålig på det här egentligen! Fast jag har inget att skriva om, eller jo, det har jag ju. Men jag orkar inte känner jag, vilket är lite knasigt!
Relativt mycket har hänt egentligen sen sist jag skrev, vi har varit på sci fi mässa med barnen, jag har varit på akuten och blivit petad på och idag fick jag hem mina nya jeans 8) woho!
Bara så att ni vet så är jag egentligen ganska bra på att skriva, men nu för tiden måste jag anstränga mig för att det ska bli ett bra flöde i texten... Det blir väl så när man inte skriver något på ett år antar jag?
Oh yeah, jag har äntligen läst ut Shakespeare Undead, och den var jättebra. Helt fantastisk. Men nu har jag börjat läsa: Henry VIII; Wolfman... (han var alltså kung i England back in the day och i boken är han en varulv, fiffigt med tanke på sakerna han gjorde^^). Det är samma författare som skrev "Queen Elizabeth; Demon hunter". Han heter (jag tror att det är en han i alla fall) A.E Moorat. Människan som skrev Shakespeare Undead heter Lori Handeland.
Dom skriver väldigt olika och jag tror nog att jag gillade Loris skrivsätt mer än Moorats... Hans språk blir för hackigt och kanske lite... påhitt tror jag. Det är ju inte det lättaste att veta hur dom pratade på den tiden men han försöker för mycket, i min åsikt i alla fall. Det är skillnad i Shakespeare Undead, där Lori Handeland lät William prata som han skrev, fast lite mindre dramatiskt och romantiskt! Det tyckte jag var bra. Och det fanns massor med "Sirrah! I beg your pardon?". För er som inte visste det så är just "Sirrah!" ett av mina favvo ord :)
Oh well, ska få Mik att sluta spela Fallout; New vegas nu så att han kommer upp imorgon!
Over&out!
Relativt mycket har hänt egentligen sen sist jag skrev, vi har varit på sci fi mässa med barnen, jag har varit på akuten och blivit petad på och idag fick jag hem mina nya jeans 8) woho!
Bara så att ni vet så är jag egentligen ganska bra på att skriva, men nu för tiden måste jag anstränga mig för att det ska bli ett bra flöde i texten... Det blir väl så när man inte skriver något på ett år antar jag?
Oh yeah, jag har äntligen läst ut Shakespeare Undead, och den var jättebra. Helt fantastisk. Men nu har jag börjat läsa: Henry VIII; Wolfman... (han var alltså kung i England back in the day och i boken är han en varulv, fiffigt med tanke på sakerna han gjorde^^). Det är samma författare som skrev "Queen Elizabeth; Demon hunter". Han heter (jag tror att det är en han i alla fall) A.E Moorat. Människan som skrev Shakespeare Undead heter Lori Handeland.
Dom skriver väldigt olika och jag tror nog att jag gillade Loris skrivsätt mer än Moorats... Hans språk blir för hackigt och kanske lite... påhitt tror jag. Det är ju inte det lättaste att veta hur dom pratade på den tiden men han försöker för mycket, i min åsikt i alla fall. Det är skillnad i Shakespeare Undead, där Lori Handeland lät William prata som han skrev, fast lite mindre dramatiskt och romantiskt! Det tyckte jag var bra. Och det fanns massor med "Sirrah! I beg your pardon?". För er som inte visste det så är just "Sirrah!" ett av mina favvo ord :)
Oh well, ska få Mik att sluta spela Fallout; New vegas nu så att han kommer upp imorgon!
Over&out!
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)


